Tidig uppstigning imorse, iväg med bussen mot Skellefteå vid tio. Har knappt varit ensam en sekund sen dess, men jag trivs i sällskap. Elliot och Anton fixade min moppe medans jag stod som tappad bredvid och John gav ett och annat råd. Nu tar jag mig ju faktiskt någon längre bit också. Vänta er besök, kära systrar.. Visst ja, tack för moppehjälpen, älskade vänner!

Har då fått min vilja igenom att se åtminstone de två första filmerna i twilightserien ikväll. Snacka om att jag var övertaggad, till skillnad motför pojkarna, som skingrades allt eftersom. De andra som skulle ha kommit, de ballade ur innan allt ens var planerat klart från början. Kan knappt vänta till november heller, när fjärde filmen kommer.

Nu är det dags för lilla Emma att krama kudden. Du får ha det så jättebra så hörs vi mer imorgon, kram.