Förhoppningar som raserades



Har inget bättre för mig än att börja med hockeybilderna på en gång. Hoppas och tror att det blev någon som kan visas upp på bloggen senare. Borde jag sova nu istället? Har hur som helst nästan ingen skola imorgon och vem behöver sömn när det finns så mycket viktigare saker?

Får ju finbesök av älskade mamma imorgon också. Blir förmodligen en hel mor-och-dotterdag, vilket var mycket längesedan. Fast ska träffa Viktoria en stund och ta en fika också, mysigt värre. Ser framemot en dag utanför lägenheten efter att ha varit sjuk. 

Nog kan vi förlora, bara det inte är mot FBK, LHF, LHC, HiV, Modo, TIK eller Gnaget som vi förlorar poäng i framtiden. Så är det, bara att gilla läget!

På lördag så står vi åter enade och jag älskar återigen mitt lag och världens bästa klack! Poängen kommer att komma in, någon gång. Som Johanna skrev: "Men vi står åtminstone tillsammans. I med- som i motgång!" Det är sanningens ord. Jag kan inte fortsätta vara besviken. Det är glömt nu och vi blickar framåt. Lördag - vinst mot Frölunda Indians.

Okej, nu känner jag att ögonlocken börjar bli tunga. Vi hörs mer imorgon. Du får ha det så jättebra. Sov gott, kram.



Lämna gärna en kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0